dc.contributor.author | Balchen, Christian Hovda | |
dc.date.accessioned | 2022-10-03T14:08:27Z | |
dc.date.available | 2022-10-03T14:08:27Z | |
dc.date.issued | 2022 | |
dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/11250/3023429 | |
dc.description | Lærarutdanning i praktiske og estetiske fag for 1-13 - Kroppsøving
Fakultet for lærarutdanning, kultur og idrett (FLKI)
16.05.2022 | en_US |
dc.description.abstract | Denne masteroppgåva har som hensikt å sjå nærare på korleis kroppsøvingsfaget i LK20 har vorte oppfatta av kroppsøvingslærarar etter innføringa av den hausten 2020.Den ønsker òg å sjå om den har ført til endringar i undervisningspraksisen i kroppsøvingsfaget. Det er nytta kvalitativ forsking ved å gjennomføra fira semistrukturert intervju av fira kroppsøvingslærarar ved same skule, for innsamlinga av relevant datamateriale. Dette datamaterialet er analysert i lys av eit teoretisk grunnlag som har som føremål å gjer eit forsøk på å svara på problemstillinga: Korleis er den nye læreplanen (LK20) i kroppsøving oppfatta av kroppsøvingslærarar, og har den ført til noko endring i deira undervisningspraksis? Det teoretiske grunnlaget tek utgangspunkt i kroppsøvingsfaget sin eigenart og dei tre diskursane helse-, danning- og idrettsdiskursen som har vorte nytta i legitimeringa av faget. Goodlad (1979) sin teori om læreplanpraksis vil òg vera med å danna det teorietiske grunnlaget. Funna i denne masteroppgåva viser at lærarane har ei positiv innstilling til LK20 og retninga den vil dra kroppsøvingsfaget i, men den har ikkje ført til endring i undervisningspraksisen hos alle lærarane. Det vert nemnt av lærarane at livslang rørsleglede står sentralt i den nye læreplanen og at ein ønsker å nytta naturen og andre arenaar meir i undervisninga. Alle lærarane som er intervjua viser gjennom sine svar at dei til dels har oppfatta endringane og retninga for kroppsøvingsfaget i LK20. Funna viser at det fortsatt er lærarar som undervis med ei vektlegging av ein helse- og idrettsdiskurs, noko LK20 prøvar å arbeide mot. Lærarane som er intervjua kan delast i to ut i frå deira tilnærminga til korleis dei legitimerer undervisninga. To av dei undervis med ei vektlegging i dei to nemnte diskursane helse og idrett, medan dei to siste vektlegg danningsdiskursen. Kroppsøvingsfaget har eit ønske om å danna elevar med eit mål om å vera fysisk aktiv resten av livet (Utdanningsdirektoratet, 2019c). Dei to lærarane som undervis med eit større vektlegging av danningsdiskursen, har i større grad oppfatta essensen i LK20 (Utdanningsdirektoratet, 2019a). Funna viser vidare at lærarane ikkje føler dei har fått abeida nok med kroppsøvingsfaget i LK20, og at dette kan vera noko av grunnen til lite endring i undervisningspraksisen hos nokre av lærarane. | en_US |
dc.language.iso | nno | en_US |
dc.rights | Navngivelse 4.0 Internasjonal | * |
dc.rights.uri | http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/deed.no | * |
dc.subject | LK20 | en_US |
dc.subject | undervisningspraksis | en_US |
dc.subject | kroppsøving | en_US |
dc.subject | kvalitativ metode | en_US |
dc.subject | den nye læreplanen | en_US |
dc.subject | rørsleglede | en_US |
dc.subject | dannelse | en_US |
dc.title | «Ein god kroppsøvingslærar skal evne å skapa meiningsfull aktivitet.» Eit kvalitativt studie av fira kroppsøvingslærarar sine oppfatningar av LK20 og endringar kring deira undervisningspraksis | en_US |
dc.title.alternative | «A good physical education teachers should create meaningful activity.» A qualitative study of four physical education teachers and their perception of LK20 and the changes in their teaching practice | en_US |
dc.type | Master thesis | en_US |
dc.source.pagenumber | 96 | en_US |
dc.description.localcode | MGBKØ550 | en_US |